The Universal Linnaeus   © UP Creative Support (2007)

Carl Linnaeus was the pioneering scientist who explored the secrets of the plants. With his work Systema Natura, Linnaeus laid the ground for a classification system of organisms where every known plant and animal received a place and a Latin name.

When Linnaeus father, Nils Ingemarsson, became a priest he changed his surname inspired by the big triple lime growing close to the home of his childhood. He transformed the local name for Lime: 'Linn', to his own new name 'Linnaeus'.

Carl was born at the Råshult farm in the Swedish province Småland, a day in May 1707. In Carls early childhood he became inspired by his fathers interest in gardening and soon the boy had his own little garden to take care of.

When Carl Linnaeus was 21 years old he began his studies in medicine at the University of Uppsala. Except for a few years between 1730 and 1741, when Linnaeus received a MD in Holland and became a practicing physician in Stockholm, Uppsala became Linnaeus home city. Here, he became professor of medicine, including botany, and responsible for the university botanical garden. Besides for his scientific work, he also became well known for his lectures and popular excursions in the surroundings of Uppsala.

Carl Linnaeus became raised to the nobility and died as Carl von Linné in 1778. He was buried in the Uppsala Cathedral, in a coffin made of a big Wych Elm (Ulmus glabra) that Linnaues himself had selected from his summer residence Hammarby.

To the Picture Stories

Carl Linnæus – A good short biography at the Swedish Museum of Natural History web site.
The Uppsala University's Linnæus web pages

Carl von Linné i brudgumsdräkt.
Porträtt av J. H. Scheffel, 1739. © Uppsala Universitet

Carl von Linné var forskaren som trängde in i grönskans hemligheter och skapade ett system där varje växt- och djurart fick sin plats och sitt latinska namn. Med bokverket Systema Natura lade Linné en stor del av grunden för sin internationella ryktbarhet och för det system för klassificering av växter och djur som används än idag.

Fadern, smålänningen Nils Ingemarsson, studerade till präst. Liksom två av sin mors prästvigda farbröder tog han ett nytt efternamn, inspirerad av den stora trestammiga lind som växte vid hans och deras gemensamma barndomshem i Småland. Släktingarna hade tagit efternamnet Tiliander (Tilia är det latinska namnet för lind) och Nils tog 'Linnæus'.

Sonen Carl föddes i Råshult i Småland en majdag 1707. Det dröjde inte många år innan han smittades av faderns trädgårdsintresse och fick en egen täppa på prästgården.

Tjugoett år gammal begav sig Carl Linnæus till universitetsstaden Uppsala för att studera medicin och botanik. Undantaget merparten av 1730-talet, då Carl bl a bodde i Holland och Stockholm, blev Uppsala hans hemort. Där fick han en professur i medicin och botanik och ledde med åren många exkursioner ut i stadens omgivningar. När han adlades år 1762 ändrade han namn till von Linné.

I Uppsala skrev Linné flera av sina vetenskapliga verk och byggde upp en samling av växter och konserverade djur som han fick från olika håll, inte minst från sina lärjungar, som med livet som insats reste ut för att kartlägga världens växt- och djurliv. Några av lärjungarna återvände aldrig från de riskabla expeditionerna.

År 1778 avled Carl von Linné och begravdes i Uppsala domkyrka, i en kista gjord av virke från den stora alm (Ulmus glabra) som Linné själv valt ut på sitt Hammarby. Men många av de som funnits runt omkring honom levde vidare. En del lever faktiskt fortfarande – de äldsta upsaliensiska träden. De är levande länkar både till historien och till några av dagens största naturvärden i Uppsala. Dessa Uppsalas äldsta träd, som presenteras i bildreportagen, får symboliskt åter binda samman Linné med den mäktiga linden i Vittaryd socken – det träd som gav Carl hans efternamn. Den sista av lindens tre stammar föll på 1800-talet, men rötterna lever och nya skott skjuter ännu upp från dessa.
 

Click on the images to change page.

Klicka på bilderna för att byta sida

Jan 10:  Falebro ask  (Carl Linnaeus bridge tree)

 Jan 10:  Trollekar  (Troll oaks)

 Mar 07:  En kamp på liv och död  (The closed park)

 Jun 07:  Kronparken – jättetallarnas hem  (Home of the giant pines)

 Maj 07:  Två lindar  (Two limes)

 Mar 07:  Jättarna i Hågadalen  (The giants in the Håga valley)

 Mar 07:  Kronåsens väktare  (The ridge guard)

 Dec 06:  Linnés blommande ambassadör  (Linnaeus blossoming ambassador)

 Nov 06:  Linnés ask i Sävja  (Linnaeus ash in Sävja)

 Nov 06:  Ekjätten i Nåntuna lund  (The giant oak in Nåntuna copse)

Carl von Linné – En utmärkt Linnébiografi på Naturhistoriska riksmuseets webbplats.
Linne 2007 (Uppsala universitet) – Mera om Carl von Linné och Linnéåret.
Linnés historiska landskap – Här kan du läsa om Linnés exkursioner, Hammarby, Sävja och några andra platser med Linnéanknytning utanför Uppsala.
Den virtuella floran – Vill du veta mer om en växt är det hit du ska gå. Naturhistoriska riksmuseet ligger bakom.

Källor:

Michel Adencreutz, "Linné och Rosén – relationen och professorsbytet", uppsats, Uppsala universitet (2004)
Arvid Ahnfelt, "Carl von Linnés lefnadsminnen tecknade af honom sjelf" (1841- 1890)
Holger Andersson, "Funbo - Lövsta, Historik över en uppländsk gård", odaterad skrift erhållen från SLU, Ultuna
Mats Bergman och Jan-Olof Montelius, "Nationshusen i Uppsala", Studentbokhandeln (1977)
Martin Eriksson m fl, "Boken om Bergabygden – del 7", Berga och Vittaryd-Dörarps hembygdsföreningar (2002)
Th. M. Fries, "Linné - Lefnadsteckning" (1903)
Fredrik Grundström, "Linnés Sävja. Varför köpte Linné Sävja?", uppsats, Uppsala universitet (2002)
Jan Helmer Gustafsson, Länsstyrelsen Uppsala, personlig kontakt (Mars 2007)
Torleif Ingelög och Mårten Risling, "Kronparken vid Uppsala, historik och beståndsanalys av en 300-årig tallskog", Växtekologiska studier 2, Svenska Växtgeografiska Sällskapet (1973)
Eric Laufors, "Uppsala stads historia: 6:6, Det gröna Uppsala", Uppsala: Historiekomm. (1987)
Barbro Lewin, "Johan Skytte och de skytteanska professorerna", Almqvist & Wiksell (1985)
Nils-Erik Landell, "Trädgårdsmästaren Linné", Carlssons (1997)
Nils-Erik Landell, "Läkaren Linné – Medicinens dubbla nyckel", Carlsons (2004)
Länsstyrelsen i Uppsala, "www.c.lst.se"
Mariette Manktelow, "Linnés Hammarby - ett blommande kulturarv", Svensk Botanisk Tidskrift 95 (5), s 251 - 313 (2001)
Moa Michaëlsson, "Nils Linnaeus Trädgård", uppsats, Uppsala universitet (2004)
Sergej Popov, "Linnés ryska kontakter", uppsats, Uppsala universitet (2004)
Rutger Sernander och Naturvetenskapliga Studentsällskapet, "Uppsala-traktens naturminnesinventering (1937-44)", Uppsala kommun (1993)
Emil Åkesson, "www.ultunae.se" (2006)
Ewald Ährling, "Carl von Linnés brefvexling" (1885)