Two limes 15

Lime branches. Det finns ett dokument från 1894 som refererar till den skytteanska linden. Det är i boken 'Anteckningar om Grönsö och Utö' , skrivet av Grönsöö slotts dåvarande ägare Erik von Ehrenheim: "Lindens omkrets är vid brösthöjd 25 fot (ca 7.5 meter) och är den således icke obetydligt större än den bekanta Linden i Skytteanska trädgården i Upsala". Den lind han syftar på är Grönsöö gamla kungliga parklind, som då fortfarande var vital. Den matematiska tillväxtformeln säger att den skytteanska linden år 1890 skulle haft en omkrets på ca 3.5 meter – om den är från 1780-talet. Lite lite kan det tyckas för ett träd som jättelinden på Grönsöö blir jämförd med. Om trädet är en långsamväxare, som grodde i början av 1700-talet, ger formeln en omkrets på ca 4.2 meter år 1890. Ett sådant träd ser på nära håll betydligt kraftigare ut än ett på 3.5. Det kan också vara så att lindens tillväxt har minskat ovanligt kraftigt under 1900-talet. Men trädet ser friskt och vitalt ut. Den skytteanska linden planterades sannolikt under 1700-talet och bör vara det äldsta trädet i Uppsala city. Det har gjorts försök att ta ut borrkärnor med hjälp av en tillväxtborr, men p g a knölar och röta (trädet är ihåligt i sin nedre del) blev det inget användbart resultat. Några meter upp i lindens stammar/grova grenar kan kärnveden, med de inre årsringarna, fortfarande vara intakt. Att borra ett hål däruppe kan å andra sidan släppa in rötsvampar i veden så att stammens liv förkortas. Om Jacob Lindblom planterade linden har Carl von Linné inte sett den. Då kan trädet ha fått sitt liv vid den tid när professorn förlorade sitt. Men har linden planterats tidigare kan Linné mycket väl ha gått i dess närhet och möjligen även under dess löv, i sällskap med Johan Ihre och kanske även med Nils Rosén, som med åren blev en god vän. Den Skytteanska trädgårdens läge vid domkyrkan gjorde det lätt att efter högmässan slinka in där för en stunds samspråk.